Diktuppgift i Gunnar Ekelöf-anda

(som också blev en del av min diktsamling)

mål och mening var aldrig mödan värd men vi slet slet
slet om djur sliter som hundar sliter sig loss från stolpen där kopplet är virat två varv för att förhindra det som just nu sker för han sliter den hunden han sliter sig loss tuggar fradga halsbandet trycks hårdare runt halsen
Och nej
mål och mening var aldrig mödan värd för hur mycket vi än sliter sliter så står stolpen kvar och står stolpen kvar står vi kvar och vi skrek skrek på tok för mycket som spädbarn med kolik som spädbarn utan kolik som bara skriker för att de inte vet bättre och vi visste inte bättre så vi skrek och slet slet slet i varandras koppel tuggade fradga skrek lite till och till slut slutade vi ändå och du slutade hälsa på och till och med slutet fick ett slut till slut
Och nej
mål och mening var aldrig mödan värd för trots att vår mening var god blev målet mest ett löst stolpskott och tänker jag efter så blev nog vårt enda riktiga mål det där maxmålet för femtio kronor som ingen av oss gillade men vi åt åt åt för det var vårt enda mål och kanske visste vi det redan då