Uppgift: Substantiv, verb, adjektiv

Övningen var att skriva samma text med övervägande substantiv, adjektiv eller verb.

Imorse när jag inte vaknade ringde väckarklockan, Rättelse: radioheads ”house of cards” spelades på mobilen alltför många gånger. Jag hörde den i sömnen, visste att den ringde, men det hindrade mig liksom inte från att välja drömmen.
Jag drömde för att jag inte ville slå av signalen, för att det skulle betyda att jag vaknat, att du var lika borta som förra natten. Och förra.

Imorse när jag inte valde att öppna ögonen och vakna ringde väckarklockan, rättelse: radioheads ”house of cards” spelades på mobilen alltför många gånger. Jag hörde den när jag slumrade i min sömn, visste att den ringde och ringde, men det hindrade mig liksom inte från att välja att fortsätta drömma.
Jag drömde gör att jag inte ville välja att gå upp, inte välja att röra på mig och slå av signalen. Det skulle betyda att jag vaknat, att jag inte längre sov, inte längre drömde. Och du skulle vara lika borta, som förra natten. Och förra.

Imorse när jag inte vaknade på en av mina två kuddar ringde väckarklockan. Rättelse: radioheads låt ”house of cards” spelades som signal på mobilen, alltför många gånger. Jag hörde den i sömnen, visste att den ringde, men det hindrade mig inte från att ignorera plåtbitens tjutande och välja drömmen istället.
Jag flöt tillbaka till drömmen, flöt undan från signalen på mobilen, flöt undan för att det skulle betyda att rummet omkring mig blev verkligt, att du och dina ögon och ditt hår och hela din gestalt skulle vara lika borta som förra natten. Och förra.

Imorse när jag inte öppnade de svala ögonlocken som låg tungt mot den fuktiga ögongloben ringde väckarklockan. En lugn men ändå gäll signal sändes ut från min fyrkantiga, guldfärgade samsungmobil. Det var radiohead’s ”house of cards” som spelades som väckningssignal alltför många gånger. Jag hörde den i min dittills lugna, ostörda sömn. Jag visste att den ringde och inte skulle sluta förrän jag förmådde sträcka ut en morgontrött arm och slå på av-knappen. Ändå hindrade det mig inte från att ignorera den alltför verkliga verkligheten och välja den sköna drömmen.
Jag drömde för att jag inte ville slå av den verkliga signalen, för att det skulle betyda att jag vaknat, att du och dina djupa ögon, ditt svartfärgade hår med blond utväxt och hela din underbara gestalt skulle vara borta. Lika borta som den förra, alldeles för korta natten. Och den förra.